Varje år dyker det upp en spelare som tar ett stort kliv i sin utveckling. Det kan vara den okände reserven som plötsligt blommar ut till en pålitlig receiver, det kan vara en duktig linjespelare som etablerar sig i toppen på sin position. Vi tittar på en spelare från respektive lag i AFC West som vi väntar oss tar just det där klivet i sin utveckling.
Denver Broncos – TE Virgil Green
Inför både förra året och årets säsong hade Broncos stora förhoppningar på unge Jeff Heuerman. Men han har dragits med så många skador och missat så mycket tid, att inte ens vakterna på Mile High Stadium känner igen honom. Det har öppnat upp en möjlighet för kollegan Virgil Green, som ser ut att kunna ha ett bra år framför sig.
Green har bara fångat 35 passningar i hela sin karriär, hans 12 mottagningar förra året var karriärsbäst. Det är inte där han tjänar sina pengar. Green är en väldigt bra blocker på linjen och med Broncos skakiga offensiva linje kommer det vara avgörande för lagets framgång. Men vi har under försäsongen fått se att Green verkligen har utvecklats som ett hot i passningsspelet. På begränsad speltid har Green redan fångat sju passningar för 83 yards, en indikation på hans utökade roll som en passningsmottagare.
I tränaren Gary Kubiaks offensiva spel har tight ends en avgörande roll. De blockerar mycket på linjen men är även aktiva i passningsspelet. Det finns flera spel designade för tights ends, och Green har än så länge genomfört dem bra. Det här är året som Green slår igenom på riktigt och han kommer vara en viktig del i Denvers offensiv. För er fantasytokar kan Green vara en värdefull chansning att plocka upp i de sista rundorna.
(Photo by Justin Edmonds/Getty Images)
San Diego Chargers – WR Tyrell Williams
Vi vill så gärna skriva Melvin Gordon, som ser piggare och mer beslutsam ut med bollen, men den hemska offensiva linjen framför honom kommer göra det svårt. Istället riktar vi fokus på en annan viktig del i anfallet, nämligen wide receiver. Har man följt rapporterna från Chargers träningsläger har ett namn dykt upp regelbundet – Tyrell Williams.
Chargers plockade upp den odraftade Williams förra året och han spelade nästan uteslutande i special teams. I år väntas hans roll öka efter att han imponerat under träningarna och i försäsongsmatchen mot Arizona Cardinals. Han är en stor måltavla med sina 6’4” med tillräcklig fart att kunna utmana djupt. Mot Cardinals visade han också bra kroppskontroll genom att plocka in två passningar som var helt felplacerade.
Williams slåss med Travis Benjamin och James Jones om att starta, en kamp han kommer vinna. Det finns potential och hopp att han ska utvecklas till ett bra komplement till den etablerade kollegan Keenan Allen. Vi hoppas att Williams fortsätter utvecklas och får det förtroende som han hittills har förtjänat.
(Photo by Sean M. Haffey/Getty Images)
Kansas City Chiefs – DE Jaye Howard
Ni som har följt Chiefs, eller åtminstone såg några matcher förra året, vet exakt vem Jaye Howard är. Han dök upp nästan överallt och avslutade säsongen med 57 tacklingar och 5 ½ sacks. Men för de som inte är lika insatta så försvinner Howard i skuggan av lagkamrater som Dontari Poe, Justin Houston och Eric Berry. Det är gott om talang på Chiefs försvar som stjäl all uppmärksamhet, men Howard är på god väg att bli ett välkänt namn i NFL.
Som defensive end i Chiefs 3-4-försvar har Howard huvudsakligen som uppgift att stoppa springspelet, något han gör utmärkt. Han har också förvånansvärt bra acceleration för att bära 320 lbs, vilket gör att han ofta stressar quarterbacks. Howard är tillräckligt atletisk och mångsidig att spela flera olika positioner längs den defensiva linjen, något Chiefs gärna utnyttjar.
Howard började karriären i Seattle Seahawks, som valde honom i draften 2012. Redan året därpå släppte de motvilligt honom eftersom de inte hade plats. Chiefs klev snabbt in och plockade upp honom. Han spelade sporadisk första året, sen dess har hans roll utökat och förra året var hans första säsong som starter. Vi tror han kommer fortsätta utvecklas i år och ta ytterligare ett steg mot att rankas bland toppen av defensive ends.
(Photo from Getty Images.)
Oakland Raiders – WR Amari Cooper
Man kan säga att Cooper hade sitt genombrott förra året, med över 1000 yards som rookie och var Raiders bästa receiver på flera år. När han var skadad och på sidlinjen haltade anfallet, så hans vikt i Oaklands passoffensiv var enormt tydlig. Samtidigt tror jag ändå att han bara skrapade på ytan av sin potential.
Cooper hyllades under sin tid i Alabama för sin teknik, mognad och skärpa. Han hade kommit väldigt långt i sin utveckling och dominerade på college. Raiders valde honom med det fjärde valet i första rundan och han förra året visade han varför. Cooper är elektrisk med bollen i händerna, är väldigt skicklig i att komma av linjen och springer sina routes riktigt bra.
Coopers hade två problem förra året. Det första var en envis fotledsskada som följde honom nästan hela säsongen. Han har själv sagt att det är meningslöst att studera film från förra året eftersom han “inte var sig själv” på plan. Det andra problemet var tappade passningar. Inte på grund av hans händer, utan på grund av fokus. Han släpper bollen med blicken och funderar på vad han ska göra när han fångat den. Duns, bollen studsar ur händerna.
I år är Cooper skadefri, så den ursäkten slipper vi. Hans timing med QB Derek Carr ser bättre ut och det bör göra honom till en mer konsekvent måltavla. Förra året var Cooper helt fri flera gånger men Carr såg det inte. Cooper måste lära sig fånga bollen ordentligt om han ska räknas bland toppen på sin position. Det är dags att ta nästa steg i utvecklingen och etablera sig som en av ligans bästa receivers.
