Det skulle bli en poängfest för Eagles i Atlanta. Men hemmalaget hade en annan plan. Ett pånyttfött, intensivt Falcons stängde ned springspelet och vann inför fansen i Georgia Dome.
Chip Kellys rykte som en offensiv innovatör är välkänt vid det här laget. Under försäsongen körde Eagles utan större bekymmer över riktigt bra lag och även fast många insåg att försvaren inte hade övat mot Philadelphias höga tempo hade de flesta nog väntat sig att Atlanta Falcons skulle få det svettigt i säsongens första match. Så blev det inte riktigt.
Förra året ledde DeMarco Murray NFL i springyards för Cowboys. Mot Falcons snittade han bara snäppet över en yard per försök. Sam Bradford spelade väldigt lite under försäsongen men det vi fick se var minst sagt lovande. Atlanta fick honom på hälarna och även fast han gjorde en relativt hyfsad match var han tidvis under press och blickade ut över ett tajt försvar. I Falcons fick rookien Tevin Coleman en bra start på karriären samtidigt som receivern Julio Jones dominerade.
Hur blev det så här?
Den största förändringen var i intensitet och attityd. Falcons försvar flög omkring och åtminstone under stora delar av matchen tacklade receivers efter mottagningen. Flera av de nya spelarna, som Clayborne och rookien Vic Beasley, var kvickare och mer explosiva än fjolårets alternativ. Andra unga spelare som Ra’Shede Hageman, Paul Worrilow och Desmond Trufant visade vägen.
Det var också en uppmuntrande match för Falcons offensiva linje. Vi visste att Matt Ryan och Julio Jones skulle prestera men det var laget runtomkring dem som var ett frågetecken. Med tanke på att Philadelphia, med Fletcher Cox, Bennie Logan och blitzande linebackers, är en svår utmaning för vilken linje som helst får Falcons grupp klart godkänt.
I Eagles handlade det mesta om Darren Sproles och Jordan Matthews. Falcons hade inget riktigt svar på Sproles snabbhet. Eagles 168 cm långa running back samlade ihop drygt 130 yards och snittade över tio yards per spel både i springspelet och i passoffensiven. Matthews blev bestulen på en solklart touchdown, hade tio mottagningar totalt men förlorade matchen åt sitt lag när han fumlade en passning på sista serien som hamnade rakt i händerna på en försvarare. Matthews blev förtvivlad, men framtiden är ljus för den unga passmottagaren.
Finns mycket som är intressant i spelet nedan. Det är ett exempel på Kellys ambition att sträcka ut försvar horisontellt, Sproles snabbhet och centern Jason Kelces atletiska förmåga utanför fickan.
Trots Falcons oväntat fysiska spel borde Eagles tagit ledningen i slutet. Philadelphia tog ett sent beslut och fick stressa in sin kicker på planen. Chip Kelly borde definitivt ha använt någon av de tre timeouts han hade till sitt förfogande och låtit Cody Parkey och resten av laget få gott om tid att ställa upp ordentligt för ett helt avgörande 44 yard field goal.
Eagles offensiv kommer att göra poäng i år och klicka bättre än de gjorde mot Falcons. Det är jag säker på. Atlanta var redan utmanare i NFC South och om försvaret kan spela på samma nivå de gjorde mot Philadelphia är de tidiga favoriter i divisionen.
NOTERAT
– Linebackern Kiko Alonso fångade en fantastisk interception i målområdet men stod också för en hel del missade tacklingar.
– På flera tredje down blitzade Eagles inside linebackers och droppade pass rushern Connor Barwin i passförsvar. Ett intressant grepp, se nedan.
– Den centrala delen av Eagles offensiva linje, utan Evan Mathis, såg överväldigad ut och lyckades inte öppna några hål i springspelet.
– Falcons flyttade runt Julio Jones över hela formationen vilket gjorde det svårt för Eagles att fullfölja sin plan att dubbla stjärnan. Jones flexibilitet blev avgörande där.
