De säger att man ska vänta minst tre år innan man dömer en draft. Sagt och gjort. Vi lämnar årets val och kikar på resultatet av Raiders draft 2011.
Varje år sätter alla experter betyg på den senaste draften. I samma andetag så påpekar alla att det är lönlöst att bedöma valet innan man ser hur spelaren utvecklas. Det är en uppfattning som jag delar och det är därför som vi nu ska ta oss en titt på resultatet av Raiders draft 2011.
I första rundan hade Raiders inget val efter en trade med New Englad Patriots för att få DT Richard Seymour. I vad som visat sig vara en skrämmande stark förstarunda av spelare är det såklart ett idiotiskt byte av Raiders. De missade flera fantastiska spelare och grävde ner sig i den väl dokumenterade graven av dyra kontrakt.
I andra rundan valde de centern Stefen Wizniewski, som idag är en av få startsäkra spelare. Han är en bra kloss längs med den offensiva linjen som sett allt för mycket ruljans av spelare senaste åren. Man ska hitta bra starters i de första tre rundorna och Wizniewski är just det. Även om det var lite av en reach så fick Raiders en framtid i andra rundan.
I den tredje rundan var Raiders återigen aggressiva och bytte till sig picks från Patriots igen. De gav upp sitt andraval i 2012 års draft. Igen ett tveksamt beslut. Först valde de, med sitt egna val, cornerbacken DeMarcus Van Dyke. Al Davis var igång och valde en av de snabbaste spelarna någonsin. Sen tog de RT Joseph Barksdale, ett val som ansågs riktigt bra då. Båda dessa spelare släpptes inför säsongen 2012. Riktigt, riktigt dåligt.
I den fjärde rundan hade man också två val. De gick åt till Chimdi Chekwa, en cornerback som släpptes förra året. Han hade potential och såklart en väldans massa fart i fötterna. Inte riktigt så hård mot dem här, Chekwa kunde ha blommat men lyckades inte göra det. Ett tveksamt val, långt ifrån bra. Med det andra valet tog man Taiwan Jones, då running back som nu är omskolad till cornerback. Gör sig värd sin lön på special teams, framförallt som ligans bästa gunner. Han erbjuder dessutom visst djup på både RB och CB. När allt kommer kring anser jag att detta var ett bra val.
I den femte rundan lyckades Raiders bäst att hitta värde, när de plockade en startande wide receiver i Denarius Moore. Jag är inte riktigt något stort fan av Moore, men han har varit Raiders bästa receiver sedan han valdes och att hitta en tillräckligt bra starter så sent i draften är riktigt bra. Ett grymt val av Raiders på dag tre av draften.
I den sjätte rundan är det dags att dra lite chansningar och de försökte fylla ett behov med Richard Gordon, en blockerande tight end med klara brister i passningsspelet. Han släpptes efter två säsonger då hans ensidighet var tröttsam att arbeta med. Svårt att kritisera val så sent i draften och det var inte mycket imponerande namn kvar på brädan ändå.
I den sjunde rundan hittade Raiders en av mina favoriter. David Ausberry är en tight end med en perfekt blandning av fart och storlek, men som ännu inte hittat varken formen eller skadefria säsonger. I fjol skulle han startat om det inte var för en axelskada under preseason. I år kommer han troligtvis vara förste man på listan och jag har tidigare spått honom ett lysande år. Han har ännu inte bevisat något som ska ge honom ett bra betyg, men han är kvar i laget efter tre år trots att han valdes sist av alla. Det är ändå okej.
Överlag var det såklart en hemsk draft. Att de släpper två val redan året därpå visar att Raiders inte hade en aning om vad de höll på med under de tre, framtidsavgörande dagarna. De slängde dessutom bort möjligheten till att hitta dominanta framtidsnamn genom att pantsätta framtiden för gamla Richard Seymour. Lite snäll måste man vara mot Al Davis dock, vars sista dagar kröp närmre och närmre, hade som avsikt att vinna precis just nu. Tyvärr försatte det Raiders i ett djupt hål.
