Oakland Raiders och deras fans hoppas att de har hittat framtiden i sin unga och lovande quarterback Terrelle Pryor. Han har inlett säsongen stekhett och mot Chargers förra veckan hade han sin absolut bästa match. Men i söndags hade han en tuff dag på jobbet mot ligans bästa försvar i form av divisionsrivalen Kansas City Chiefs. Då avslutade han dagen med 18/34 passningar, 216 yards, 1 touchdown och 3 interceptions.
Matchen påminde oss om vad Terrelle Pryor egentligen är. En ung, oerfaren quarterback med mycket kvar att lära. Han är begåvad och har verkligen utvecklats mycket senaste tiden. Men som sagt, det är ingen färdig produkt ännu, han är inte Tom Brady. Vad såg vi då som Pryor behöver jobba med, vad kan vi då ta med oss från matchen?
1) Alla spel kan inte bli stora spel. Pryor måste lära sig förstå att när vissa spel bryter samman, är det bäst att kasta bort bollen. Vid ett tillfälle i matchen blir Pryor stoppad 10+ yards bakom linjen, utanför fickan. Kasta bort bollen och förlora inte yards.
2) Han måste lära sig läsa rätt vid read-option. Vi har nämnt det tidigare. Pryor har en tendens att behålla bollen oftare än vad han bör. Han vill så gärna bära laget, att få det stora spelet. Men en quarterbacks ska göra allt för att anfallet rör sig framåt, inte att bara han gör det.
3) Det finns fortfarande arbete kvar i siktet och i kaströrelsen. Ett gäng bollar, framförallt vid de djupa passningarna, var dåligt placerade. Hade det inte varit för assistans av sina receivers, hade Pryor haft två interceptions till. Både Jacoby Ford och Denarius Moore slog ut varsin boll ur händerna på en cornerback. De bollarna kastades av en stressad Pryor. Även om förhållanden var katastrofala under matchen, är det viktigt att Pryor vidhåller en bra teknik även när han är obekväm i fickan.
4) Tre penalties för delay of game och han räddades en gång av att tränarna tog en time out. Pryor måste lära sig ha koll på klockan, att få ut spelen till lagkamraterna snabbare och att läsa försvaret snabbare. Den här typen av misstag får inte hända. Vid flera tillfällen verkade det som om Pryor totalt glömde bort att han har en begränsad tid på sig. Slarv i en pressad situation, men något som bör påminnas om.
Men Pryor gör fortfarande en hel del saker väldigt bra. Det är inte så deppigt som det kan låta. Han har mycket som talar för honom och som han gjorde bra under och efter matchen.
5) Han har en bra blick för spelet. Han såg ofta hur spelet utvecklades och jag tyckte han tog flera bra beslut om när han skulle springa och när han skulle leta passningsalternstiv. Senare i matchen var det mer misstag i detta avseende, men det var bakom en ständigt fallerande ficka.
6) Jag gillar att han vågar lita på sina receivers. Framförallt när man ser honom i relation till Alex Smith, är det uppskattat att han vågar kasta bollar till en tight markerad receiver och låta Moore, Streater, Rivera eller Ford försöka skapa något. Det kan bli interceptions av det, men det krävs aggressivt spel för att vinna matcher.
7) Pryor sackades 10 gånger. Han stod bakom en offensiv linje utan en enda starter på rätt plats. Det var sällan Pryor gavs varken tid eller utrymme att kasta bollen. Hade det varit en spelare utan samma atletiska och mobila förmåga hade det blivit betydligt fler sacks.
8) Pryor försökte stå högt, han tog på sig förlusten efter matchen och erkände sina misstag. Det var inte hans fel att de förlorade. De mötte ett bättre lag och begränsades av skador. Men Pryor kommenterade inte det efter matchen, han sa att han måste spela bättre och att han ska jobba för det.
Och så avslutar vi med ursäkterna!
9) Den offensiva linjen gjorde så gott den kunde och alla spelare slet med att fylla skadade positioner. Det är inte deras vilja jag vill kritisera, men det måste ha varit bland den trasigaste och sämst offensiva linjen som någonsin spelat i NFL. Pryor var ständigt stressad och kunde inte lita på att det skulle finnas någon ficka att kliva upp i. Mot slutet av matchen vann alla Chiefs spelare kampen på linjen och inte sällan kom 2-3 spelare rakt mot Pryor. När matchen var över hade Pryor blivit sackad 10 gånger. Det är tillräcklig för att göra den mest erfarne veteranen skakig i fickan.
10) Det fanns ingen fungerande game plan. När den offensiva linjen föll har det en lika stor effekt på springspelet som på passningsspelet. Det fanns inga luckor att springa genom varken för Pryor eller Darren McFadden/Rashad Jennings. Med det går hela spelplanen i papperskorgen och man tvingas kompromissa, ändra em massa och då går ingenting. Det blev tydligt vad Raiders gjorde, det blev därmed ännu svårare för offensiven och det satte ytterligare press på ynglingen Pryor.
