Den här veckan gör vi en specialitet. Efter Raiders skamliga uppvisning mot Washington Redskins behöver jag betydligt mer utrymme än vanligt för att få ut all min ilska. Det blir inte enbart ris, vissa delar av matchen förtjänar ros och de ska självklart ges ljus. Nu kör vi!
Ett förvarnande finger ska ges. Detta inlägg är skrivet av en ilsken och frustrerad supporter, jag behövde lufta ur mig allt elakt jag hade i mig. Man ska inte svära såklart, men fy fan för söndags och fy fan för Flynn.
Washington Redskins 24 – 14 Oakland Raiders
Matchens bakgrund: Washington inledde säsongen med ett historiskt dåligt försvar. Aldrig har ett lag släppt så mycket poäng som Redskins gjorde under de tre första veckorna. Över hela den defensiva truppen var spelet väldigt dåligt, många missade tacklingar och dålig cover i passförsvaret. Man ska dock ha i åtanke att de spelat mot Packers, Lions och Eagles som alla tre är offensivt inriktade lag. Men själv hade inte Redskins skapa vidare mycket poäng, mot Packers och Eagles var matchen över i halvtid och att plocka poäng i dödtid är inget som imponerar. Inför mötet med Raiders fanns det fog att säga att Redskins var långt ifrån någon formtopp.
För Raiders del kom man från en okej insats mot Broncos. De förlorade såklart men inget annat var förväntat. Mot Redskins däremot fanns en chans att plocka säsongens andra vinst och ingjuta ytterligare hopp i en vinsttörstande supporterskara. Men det fanns en del problem. Mot Broncos fick Terrelle Pryor en hjärnskakning och var inte frisk nog att spela på söndag. Istället fick reserven Matt Flynn ta ansvaret. Var det populärt hos fansen? Flynn utbuades innan han ens gått på plan. Grodde det självförtroende hos Flynn? …
Matchens inleddes till Raiders del fantastiskt. Med bra försvarsspel kontrollerade de Redskins offensiv. De blockade en punt tidigt som plockades upp för en touchdown. Lätta sju poäng som tog lite press av Flynns axlar. Strax därefter kunde en avslappnad Flynn och en tänd Darren McFadden leda Raiders längs med planen och ta ytterligare sju poäng. Fansen var plötsligt lite mer nöjda med 14 poängs ledning. Det var dock kortvarigt. När Darren McFadden och Marcel Reece båda skadar sig blir Raiders anfall än mer utmärglat än tidigare. Över hälften av lagets starters var borta med skada. Det syntes. Springspelet fungerade inte alls och Matt Flynn spelade totalt värdelös fotboll. Mer om det senare. När halvtid väl kom hade Redskins knappat in till 10 – 14 och Raiders sprang från en återigen buande publik in i omklädningsrummet. Efter ytterligare 30 minuter fotboll så var bu-ropen ännu högre efter att Raiders släppt 24 poäng obesvarat och förlorat matchen med 24 – 14. Katastrofalt dåligt mot ett av årets lättaste motstånd.
– Offensivt lyckades Raiders inte med någonting. Med sina två viktigaste spelare för springspelet borta så fick Raiders det svårt att flytta bollen, även om Rashad Jennings gjorde en bra match. Den offensiva linjen skapade inga vidare stora hål att springa i och Matt Flynn skrämde inte direkt någon.
– På tal om Matt Flynn. Jag har aldrig sätt så dåligt spel från en QB. Han var orsaken till 5 av sina 7 sacks, kanske någon mer men jag är snäll. Han höll bollen i evigheter och litade varken på sina egna kast eller sina passmottagare. Det var tydligt att han saknade kemi med dem. Dessutom kunde han inte läsa planen, så såg aldrig några öppna spelare och hade ingen känsla alls för hur fickan såg ut. När han väl kastade var det sällan bra bollar, det var en enorm felmarginal på siktet. Och han interception var något ur denna värld dåligt.
– Greg Olson måste få skit. Jag vet att han saknade spelare, inte visste vem som skulle vara QB och att Matt Flynn spelade värdelöst. Då är det svårt att coacha. Men hans play-calling var tveksam. Jag gillar att de fortsatte springa bollen och inte hade någon panik i större delen av matchen. Men med 5 minuter kvar, 10 poäng efter och ett anfall som knappt rört sig på hela matchen behöver man stressa. Spela snabbt, fort och ge anfallet så snabba och många drives som möjligt. Lita på att försvaret kan hantera Redskins. Man kan inte lita på att ett så dåligt anfall kan ta 10 poäng på två drives. Dessutom var det tydlig att Matt Flynn inte kunde utföra vad han blev tillsagd. Han såg inte planen, så ge honom lätta alternativ med swing- eller screen-passar. Kör lite roll-outs för att flytta fickan. Flytta bollen kort, sök 5 yards och ge honom lite självförtroende.
– Fourth and inches. Raiders chansade. Helt rätt säger jag. Hade det gått och man lyckats ta en touchdown därefter skulle man fått momentum och gjort Redskins nervösa. Men gör inte en quarterback sneak, det var så sjukt uppenbart. Framförallt inte när den offensiva linjen är ett sådant reservplåster.
– Defensiven spelade bra fotboll. Där har jag inte mycket att kommentera egentligen. Men det är slarv som kostar dem här. Penalties som är helt onödiga, som när Lamarr Houston står offside på ett spel som annars blivit en turnover. Annars fick de väldigt bra press på Roberth Griffin III, quarterback. Den defensiva linjen spelade bra även mot springspelet, bättre än förväntat. Laget linebackers behöver dock bli bättre på att tackla running backs. Men bra defensivt spel i hela matchen egentligen. Det är dock tydligt att man behöver kunna tving fram fler turnovers. Jag saknar interceptions, eller åtminstone rädslan för dem. Annars kan quarterbacks lita på sina receivers, om det inte finns en risk att Raiders försvarare plockar ner den.
Nej, nu har jag bombarderat tillräckligt. När jag gick och la mig efter matchen kunde jag inte sova för att jag var så frustrerad och arg. Jag somnade till slut, men vaknade återigen frustrerad men än mer uppgiven och deprimerad än tidigare. Får göra som spelarna och försöka skaka av mig det här, istället för att låta det tynga ner en. Tur att man har detta forum att ventilera.
