Ytterligare en händelserik vecka i backspegeln där två topp-5 lag åkte på sin första förlust. Allas nya kärleksbarn Iowa State, som tidigare under säsongen besegrade Oklahoma, slog ett obesegrat TCU med ett starkt försvarsspel. Penn State sprang snabbt upp till en trygg ledning borta mot Ohio State och matchen kändes i stort sett avgjord innan QB JT Barrett valde att ändra på det. Tillsammans med ett starkt offensiv hämtade man upp underläget och vann tillslut en offensivglad kamp i Columbus.
Häromdagen kom årets första slutspelsranking ut och vi finner två obesegrade SEC skolor i toppen, Georgia och Alabama. Bakom hittar vi Notre Dame och Clemson med varsin förlust som i sin tur är jagade av Ohio State, Oklahoma och Penn State. Både Miami (FL) och Wisconsin har fortfarande förlustnollan intakt och skuggar på plats nio och tio.
Lördag 4 November, 20:30, Raleigh, NC
4. Clemson (7-1)
20. NC State (6-2)
Efter en vilovecka att planera för Georgia Tech’s triple option offensiv samt få lite vila på sin slitna QB Kelly Bryant var Clemson åter att räkna med. 24-10 där alla parter i stort sett gjorde vad man skulle och framförallt såg Kelly Bryant hel ut.
Denna match står i mellan två liknande försvar där man direkt kan peka på deras starka defensiva linje. I NC State, som tillslut föll mot Notre Dame senast, pratas det mest om den suveräne pass rushern Bradley Chubb men hans partners ska inte glömmas bort. Clemson har, som vi tidigare pratat om, en galet bra defensiv linje både när det kommer till djup och spets. Två ends i Bryant och Ferrell och två tackles, som gör jobbet enklare för pass rush, i Wilkins och Lawrence. Bakom hittar du städgubbe LB O’Daniel.
Kollar man på de båda lagens offensiv så ger jag fördel till NC State. QB Ryan Finley pratas det inte så mycket om men han kontrollerar matcherna på ett föredömligt sett och har allt i allo spelaren Jaylen Samuels att nyttja lite överallt. Senast märktes saknaden av skadade RB:en Nyheim Hines tydligt och man måste hitta en bra plan med honom utanför planen. Clemson har så klart nämnda Kelly Bryant som QB och två bra receivers i Renfrow och Cain men den, innan säsongen, hajpade offensiva linjen har inte levt upp till förväntningarna än vilket gör att Clemson inte fullt kan spela som man tänkt.
Lördag 4 November, 20:30, Pullman, WA
21. Stanford (6-2)
25. Washington State (7-2)
Pac 12 letar fortfarande efter sin stora tunga utmanare när det kommer till slutspel. USC levde inte upp till förväntningarna, Washington ser inte ut som laget som var i slutspel förra året. Istället har vi ett härligt getingbo där alla slår alla och i stort sett inget lag vi kan räkna bort varken i norra eller södra divisionen.
Wazzou har tidigare i år överaskatt med både bra offensiv och defensiv. Men i helgens förlust mot Arizona var man åter tillbaka till ett mäktigt offensiv och ett svajigt försvar. Det måste ändras på om man ska fortsätta vinna. Pass rushern med det härliga namnet Hercules Mata’afa samt safetyn Jalen Thompson spelar bra och måste få med sig resten. I offensiven är QB Luke Falk som vanligt giftig med en bra grupp receivers och en helt okej offensiv linje.
Stanford såg bedrövliga ut i offensiven utan sin superstjärna RB Bryce Love mot Oregon State och hade bra flyt att man tillslut lyckades vinna. Nu verkar det som att Bryce Love är tillbaka vilket alla som håller på Stanford jublar över. För precis som McCaffrey var lagets offensiv förra året är Bryce Love lagets offensiv i år. Försvaret är som vanligt bra och disciplinerat, gillar framförallt DT Harrison Phillips.
Lördag 4 November, 21:00, Stillwater, OK
5. Oklahoma (7-1)
11. Oklahoma State (7-1)
Bedlam serien är alltid en tungviktare men i år känns den än mer mäktig. Båda skolorna har fortfarande chansen på slutspel. Både slåss i toppen av Big12 och både har varsin QB som är med i loppet om att vinna Heisman.
Oklahoma State är riktigt vassa offensivt och är väl egentligen bara en offensiv linje ifrån att ha den bästa offensiven i landet. QB Mason Rudolph var visserligen lite slarvig senast mot West Virginia men gjorde i vanlig ordning en bra match. Till hans hjälp har han en full påse med effektiva skills-spelare. WR trion, Washington, Ateman och McCleskey, är inget annat än ren lyx och sen har du en superhet RB i Justice Hill. Oklahoma är väl god tvåa med ett imponerande offensiv, trots att man tappade många nyckelspelare förra året. Vad kan inte QB Baker Mayfield åstadkomma? Om ni kollar NFL så tänk Russell Wilson i Seahawks fast med en riktigt bra offensiv linje till sin hjälp. Springspelet är fortsatt bra med FB Flowers och RB Anderson och i luften har Mayfield visserligen ingen Shepard eller Westbrook men TE Andrews och WR Lamb gör det bra.
Lagens försvar är inte i närheten av lagens anfall. Oklahoma State har problem på linjen men ser bättre ut bak i planen med LB Chad Whitney och en trio DB’s i Green, Richards och Flowers. Sooners i sin tur ser bättre ut på linjen med den suveräne pass rushern Ogbonnia Okoronkwo i spetsen. Förutom Ogbo har det varit lite si och så framförallt i secondaryt där orutinerade Parnell Motley är den som gjort det bäst.
Söndag 5 November, 01:00, Tuscaloosa, AL
19. LSU (6-2)
2. Alabama (8-0)
Vi fnös alla åt LSU efter förlusterna tidigt i säsongen mot Mississippi State och lilla Troy och det med all rätt, det såg inte bra ut. Efter det har tigrarna knutit sina nävar och åter hittat tillbaka till vad man kan kräva av dem.
Visst, slutspel är inte inom räckhåll men en seger mot Alabama hade satt en helt annan färg på denna säsong.
Offensiven behöver fortsätta att bli bättre men man har delar som redan nu fungerar. WR DJ Chark och RB-paret Williams och Guice. Guice som nu äntligen ser mer ut som han är 100%, coach Orgerons beskrivning av honom tycker jag stämmer fint;
”He runs the ball like Warren Sapp played defensive line. He’ll run over you, run around you, has great vision, rarely ever fumbles.”
Försvaret är den enhet som verkligen har klivit fram allt eftersom pass rushern Arden Key har blivit kvitt sin skada. Jag tycker den överlägset bästa spelaren i LSU 2017 har varit ILB Devin White som sällan gör en dålig snap. Lagets secondary är ungt och blir ständigt bättre. Två bra förstaårs spelare i Delpit och Williams är värda att lyfta lite extra.
’Bama är ’Bama och har hittills kört över allt och alla. Men detta blir ändå lagets första riktigt stora test. Kan man hålla LSU till minus 10 poäng och sätta över 40 poäng på tavlan? I offensiven har vi en QB i Jalen Hurts som i stort sett spelar felfritt tillsammans med en stark linje. WR Ridley och RB Harris är också de värda att ta en extra titt på. Försvaret är en stor röd arg massa som inte nöjer sig med att göra tacklingen utan verkar se ut att vilja äta upp sin motståndare varje spel. DT Da’Ron Payne, LB Shaun Hamilton och safety-paret Fitzpatrick och Harrison är dem med störst aptit.
Söndag 5 November, 01:00, Miami, FL
13. Virginia Tech (7-1)
10. Miami (FL) (7-0)
De båda skolorna gör i denna match upp om vilka som ska representera kustdivisionen i ACC finalen. Båda har börjat säsongen bättre än på bra länge.
The U hade en riktig skitmatch, trots segern, senast mot North Carolina och lär vara sugna att på hemmaplan visa att det var en olycklig slump. Offensiven känns välorganiserad och trots en, som sagt, svag match senast känns det tryggt med QB Malik Rosier. RB Homer har hoppat in och gjort det bra tillsammans med WR Richards och Berrios. Försvaret har väl varit lite mer upp och ner. Spelare aggressivt vilket ibland leder till fantastiska spel och ibland gör att man går bort sig helt. LB-paret Pickney och Quarterman är hjärtat i försvaret.
Virginia Tech smyger fint bakom de stora skolorna och har gjort i stort sett allt rätt. Offensiven presterar oväntat bra och det är lätt att glömma att QB:en Josh Jackson bara är en redshirt freshman, spelar väldigt klokt. Även WR Cam Phillips och RB Travon McMillan spelar på en hög nivå.
Men det är inget snack om att det är försvaret som är den stora anledningen till Hookies framgång i år. Man snittar 11,5 poäng mot sig och det bästa av allt är att man spelar försvar med 11 man på planen. Ingen tydlig stjärna som gör allt och går en ner kliver nästa man upp och gör jobbet.
