|
Dags för en ny säsong i den alltid så tighta och intressanta AFC North. Senaste sex säsongerna har denna division haft 13 slutspelsstarter, vilket är mest av alla divisioner över den tidsperioden. Noterbart är att Cleveland Browns stått för noll av dem. Divisionen ses som en av de tuffare, full med täta, fula och ovissa rivalmöten.
2015 var det Cincinnati Bengals som tog hem divisionen före Pittsburgh Steelers, de två möttes sedan i den första rundan i slutspelet där Steelers vann en händelserik match efter att Bengals gav bort segern i slutet. De två är även i år lag med Super Bowl ambitioner och trupper som matchar de ambitionerna och den tvekampen blir högintressant att följa. Tredje laget i divisionen är Baltimore Ravens, som floppade rejält 2015. Ravens hoppas kunna studsa upp till respektabla nivåer direkt, men har en del att bevisa innan det går att jämställa med de två i toppen. Sist kommer den fula ankungen, eller bulldoggen om ni så vill, Cleveland Browns. Även i år ser Browns ut att få ett tufft år, men kanske är 2015 året då det börjar vända. Så här tror jag AFC North slutar, vi börjar bakifrån.
Cleveland Browns Browns gör som vanligt ett omtag och bygger nytt i hopp om kunna konkurrera med sina tre kollegor i divisionen. Denna gång har ägaren Jimmy Haslam slängt ut nästan allt som fanns och nu är det upp till karakteristiske Hue Jackson att frälsa Cleveland. Vid vårens draft plockades inte mindre än 14 nya spelare och tanken är att dessa, tillsammans med några få stjärnor från tidigare, ska bilda stommen för det nya Browns. Som styrman i offensiven har Jackson plockat in Robert Griffin III, som får en sista chans att kunna vända på den en gång så lovande karriären. Experimentet med Johnny Manziel är över och det ger Browns lite mer arbetsro. Det är en trupp med många hål i men samtidigt mängder av unga spelare som får chansen att fylla dessa hål. Det gör Browns intressanta att följa, några nya hjältar kommer med största sannolikhet födas. Offensivt blir rookiereceivern Corey Coleman intressant och det blir spännande att se om 30-årige Gary Barnidge (TE) kan följa upp sin fina fjolårs säsong. Springspelet var det som fungerade bäst under 2015 och både Isiah Crowell och Duke Johnson är kvar med ett år mer under västen. En som kommer åter är den talangfulle men strulige Josh Gordon (WR). 2013 var han en av NFL´s främsta receivers men sedan dess har han mest varit avstängd. Gordon missar säsongens fyra första matcher, sen är han tillgänglig. I försvaret är det rookies som Emmanuel Ogbah (OLB) och Carl Nassib (DE) som ska visa att de kan bära laget i framtiden, medan stjärnan Joe Haden (CB) blir viktig i ett secondary som ser tunt ut. Danny Shelton (NT) är en spelare som mycket väl kan blomma ut under sitt andra år och ge defensiva linjen stabilitet. Cleveland har ett tuff spelschema i inledningen av säsongen med endast två hemmamatcher under de första sju (mot Ravens och Patriots), allt annat än en 0-7 start vore oväntat. För Browns del handlar 2016 om att börja bygga på rätt sätt, framgångarna får komma senare. Tror Hue Jacksons första säsong slutar med 2-14 som rekord och ett förstaval i draften 2017.
Baltimore Ravens 2015 blev ett förlorat år där inget stämde, en av orsakerna var en gigantiskt lång skadelista. Ledande spelare som Terrell Suggs (OLB), Joe Flacco (QB) och Steve Smith (WR) missade majoriteten av matcherna. Men det ska inte glömmas att säsongen var över rätt tidigt, redan innan alla skador gav ursäkter, tack vare bristen på spelare som kan göra skillnad. Nio av de elva förlusterna var inom en touchdown och spelare som växte när det behövdes som mest lös med sin frånvaro. Ozzie Newsome har gjort ett bra arbete med att trycka in en del det som saknades i fjol under vårens free agency och draft. Framförallt safetyn Eric Weddle blir viktig då positionen saknat riktig kvalitet och ledarskap sedan Ed Reed tackade för sig. I draften fyllde man på med explosiva karaktärsspelare i försvaret och där ligger nyckeln för Baltimore. Ravens måste få ett mer aggressivt försvar som tvingar motståndarna till misstag och turnovers, vilket försvaret hade stora problem med under 2015. Ravens slutade på -14 i turnovers, det var näst sämst i hela NFL. Brandon Williams och C.J Mosley blir viktiga spelare som ska vara grundbultar i den föryngringsprocess som försvaret är inne i, framförallt Mosley kommer från en framskjuten roll då han numer är veteranen insidan av linebackers. Intressant att se vad Kamalei Correa (LB) och Tavon Young (CB) kan hitta på under sina rookieår, bägge har imponerat under sommaren. Offensivt så har två startande linjemän försvunnit i Kelechi Osemele och Eugene Monroe. Valet från förstarundan i vårens draft, Ronnie Stanley, kommer ta den viktiga left tackle platsen medan KO´s guardposition är öppen för kamp. Ett stor ansvar ligger på rookien Stanley att hålla Flacco, som är åter efter knäskada, hel och ren. För Flacco måste vara hel om Ravens ska göra någonting av värde. Det råder bra bredd bland de offensiva vapnen, men många av spelarna är antingen gamla, oprövade eller kommer från skada. Det krävs nog att en Kenneth Dixon (RB) eller en Breshad Perriman (WR) får ett riktigt genombrott och ger motståndarna någon som skrämmer dem. Förhoppningsvis kan offensive koordinatorn Marc Trestman hitta mer framgång i springspelet och se till att anfallet bli mer balanserat, att passa bollen över 60% av spelen (som Ravens gjorde 2015) har inte varit ett framgångsrecept för Ravens genom historien. Spelschemat är gynnsamt inledningsvis och det finns goda chanser att åter bli ett vinnande lag. Tror på 9-7, om det räcker för slutspel återstår att se.
Cincinnati Bengals När det gäller regerande divisionsmästaren Cincinnati då? På pappret har Bengals en av NFL´s mest kompletta trupper med både bredd och spets. Största frågetecknet för Bengals är kanske hur mycket förlusten av Hue Jackson kostar. Han gjorde underverk med Andy Dalton under sina två säsonger som offensiv koordinator och även om det är tidigare QB-coachen Ken Zampese som tar över rollen så finns det en risk att Jacksons hjärna kommer saknas. Bengals har tappat två duktiga receivers i Marvin Jones och Mohammed Sanu och det betyder än mer ansvar på stjärnan A.J Green och Tyler Eifer i passanfallet. Tight enden Eifert var med sina 13 touchdowns den TE med flest fångade bollar i end zone 2015. Rookien Tyler Boyd har goda chanser att få speltid efter en imponerande sommar och kanske kan han avlasta. I Jeremy Hill och Gio Bernard finns två running backs som har potentialen att vara NFL´s bästa duo och dem springer bakom en offensiv linje som har både bredd och klass. Till exempel har Bengals sina två första val från draften 2015 som ersättare på tackle positionen. Få lag har lyxen att lotsa in sina rookies med det tålamodet. Försvaret ser lika starkt ut som alltid med Geno Atkins (DT) och Carlos Dunlap (DE) i spetsen, två spelare som ligans elit. Rivige och ibland omdömeslöse Vontaze Burfict fick bära hundhuvudet efter uttåget mot Steelers i fjolårets slutspel, när han avtjänat sin fyra matcher långa avstängning så kommer han vilja revanschera sig. Överlag så känns truppen väldigt välbalanserad och det finns alternativ på i stort sätt alla positioner, i secondaryt har Bengalerna exempelvis tre cornerbacks som valts i den första rundan av draften. Bengals har ett brutalt spelschema i inledningen med bortamatcher mot Jets, Steelers, Cowboys och Patriots under de sex första matcherna, det kommer sätta Bengals på prov. Bli inte förvånade om de ser lite skrynkligt ut i början av oktober. I slutändan tror jag att Bengals record ligger på 10-6. Det borde räcka till en plats i slutspelet, väl där ska Marvin Lewis och de andra försöka jaga bort det slutspelsspöke som nu är uppe i 25 år och åtta förlorade matcher.
Pittsburgh Steelers Pittsburgh Steelers är det lag som har högst tak av divisionens gäng och dem blir kungar i AFC North 2016. Kevin Colbert och Mike Tomlin har byggt laget bra och offensive koordinatorn Todd Haley har sett till att anfallet är ett av de giftigaste i ligan, klaffar allt så är Steelers en av huvudfavoriterna till att ta hem Lombardis trofé. Offensivt är Steelers numer en av klassens främsta med stjärnor som Big Ben Roethlisberger (QB), Le`Veon Bell (RB) och Antonio Brown (WR), samtliga tillhör toppen på sin position. Under 2015 var Steelers med i toppen av många av de offensiva kategorier och då missade Roethlisberger fyra matcher och Bell hela tio stycken. Le´Veon Bell kommer missa de fyra första matcherna av denna säsong (p.g.a. avstängning) och även om Bell´s ersättare, DeAngelo Williams, är bra så är det klart att en av ligans främste RB saknas. Även snabbe receivern Martavius Bryant är avstängd kommande år, men det finns spelare som Marcus Wheaton eller Sammie Coates som kan fylla rollen. Framförallt Coates har visat framfötterna under sommaren. Nytillskottet från Chargers, Lardarius Green, får den delikata uppgiften att ersätta pensionerade publikfavoriter Heath Miller på tight end. Det som gör att Pittsburgh kan nå nya höjder är om försvaret tar det där steget från att vara lovande till att bli riktigt bra. I Ryan Shazier finns en linebacker som kan ses som en av ligans främsta inom en snar framtid och han kan vara den ledare som driver på bygget. Cameron Heyward och Stephon Tuitt var riktigt bra på defensiva linjen förra året och bland linebackers finns, förutom Shazier, rutinerade Lawrence Timmons och James Harrison samt talangfulle Bud Dupree. Intressant att se vad rookien Javon Hargrave (NT) kan göra under sitt första år, en spännande spelare som har möjlighet att sticka ut. Problemet för Pittsburgh var passförsvaret där laget rankades som tredje sämst 2015, kanske kan rookienytillskotten Artie Burns (CB) och Sean Davies (DB) se till att secondaryt blir lite mer svårslaget. Får Pittsburgh till ett lite bättre försvarsspel blir laget extremt svåra att ha att göra med i höst och vinter. Steelers har ett trevligare spelschema än Bengals och jag tror Pittsburgh blir divisionens vinnare, det efter att ha vunnit 12 matcher och förlorat 4. |
