En ny säsong i NFL står för dörren och det samma gäller därmed för lagen i AFC North. Vi tänkte titta på vad lagen, Steelers, Ravens, Bengals, och Browns, har för möjligheter till året. AFC North-bataljen drar igång ordentligt redan vecka ett med två internmöten när Bengals tar emot Ravens och Steelers gästar Browns. Full fart från början med andra ord.
Cleveland Browns
Det goda
Det är med lite skräckblandad förtjusning övriga NFL-lag följer det Browns pysslar med. I stället för ständiga riktningsförändringar så arbetas det med tålamod, kontinuitet och en plan. Influenser plockas från alla möjliga tänkbara ställen, likt den NBA-inspirerade trejden där Browns använde sitt löneutrymme för att ta Brock Osweiler av Texans för ett va i den andra rundan i kommande draft. Talangmässigt ser det väldigt ljust ut, även om det finns en inbyggd förväntan att allt Browns rör vid ska bli skit. Defensivt ser det ändå ut som att Browns kommer vara kapabla, framförallt runt line of scrimmage. På running back finns Isaiah Crowell och Duke Johnson, en fin duo som kommer jobba på bra bakom den fina offensiva linjen.
Ungdomlig entusiams i Cleveland (Photo by Joe Robbins/Getty Images)
Det onda
Men offensiven är fortsatt väldigt tveksam. Linjen aspirerar på att vara topp i ligan finns och på RB är man bra, men i övrigt är det inte så där jättemycket att skryta över ännu. Rookien QB Deshone Kizer blir den 26:e startande QBn sedan Browns återkom i NFL 1999, han tar plats på en rätt osmickrande lista. Men Kizer har talang, frågan är om det är rätt att slänga in honom redan nu. WR Corey Coleman har talang men skador sabbade stora delar av den första säsongen och att tro att han kan bära ett passanfall är nog en lite för stor uppgift. På TE kommer David Njoku in och är mer lovande än färdig ännu. Försvaret var kapabla i fronten, i secondaryt ser det lite, mycket, glesare ut. Joe Haden släpptes lite oväntat och nu är det upp till yngre förmågor att ta över. Sånt kan ta lite tid.
Den intressante rookien
S Jabrill Peppers. Safetyn från Michigan har den där självklara alfahane attityden som Browns saknat. Under college åren var han ledaren och det märktes även under Scouting combinen i vintras då han blev spelaren som de övriga drog sig till. Kan spelet matcha attityden blir han snabbt en nyckelspelare hos Browns.
Det summerande
Var lite inne på det, förväntan om att Browns ska strula till saker. På det temat kan väl läggas att tänkte stjärnan Myles Garret kommer missa några veckor i inledningen av säsongen, inte organisationens fel, men ändå lite symptomatiskt med hur vi vant oss att det går för Cleveland. 1-15 blev det förra säsongen och det pratades om att fansen skulle ordna med en 0-16 parad om laget förblev vinstlösa. I år tror jag att talangnivån är så pass stor att det bör bli en 4-5 segrar och ett litet skutt upp ur den absoluta källaren. På sikt kommer Browns bli att räkna med.
Cincinnati Bengals
Det goda
Bengals grupp av skillspelare är bland de mest talangfulla i ligan. A.J Green och Tyler Eifert är grymma när dem är skadefria, Tyler Boyd visade prov på kvalitet under sin rookiesäsong och in via draften kommer blixtsnabbe John Ross som var Bengals val i den första rundan. Jeremy Hill och Gio Bernard har fått sällskap av RB Joe Mixon och utgör en av de starkaste running backs-uppsättningarna i liga. Även försvaret har sina ljusglimtar. I DT Geno Atkins och DE Carlos Dunlap har Bengals spelare som skapar tryck på både in- och utsidan och rookien Jordan Willis har visat fina takter under försäsongen och kan vara en joker för Bengals.
Det onda
Efter en flopp-säsong 2016 så ska Bengals visa att det var en tillfällighet och inte en slump. Tillvägagångssättet har varit att släppa de två främsta på den offensiva linjen och plocka in potentiella playmakers i draften. Vi får se hur det går. Ska Andy Dalton ha möjlighet att utnyttja sina nya leksaker så gäller det att offensiva linjen klarar av att hålla honom upprätt, det hade man svårt med under 2016. Tycker även linebacker är en svaghet hos Bengals, det syntes i passförsvaret förra året och att Vontaze Burfict, med rätta, är avstängd under den första tredjedelen av säsongen hjälper inte till. Secondaryt är inte vad de var för något år sedan, även om det finns potential via tidiga draftval som investerats senaste åren. Safety är en svaghet och tillsammans med tveksamheter på ILB så krävs det smart coachning.
Kan Cincinnatis passförsvar höja sig? (Photo by Andy Lyons/Getty Images)
Den intressante rookien
RB Joe Mixon. Den skandalomsusade running backen blir intressant att följa, hur kommer han att mottas och hur kommer han att hantera mottagandet. Talang och kvalitet finns det gott om i Mixon.
Det summerande
Bengals fyller 50-år denna säsong och jag ställer mig lite tveksam till om det blir en klang och jubel-säsong. Jag vet inte om det gjorts speciellt mycket för att bli ett bättre lag än förra året, visst har de starka delarna blivit giftigare men jag tycker inte Bengals stärkt de lagdelar som svajade förra året. Känslan är att det finns potential att slå alla lag men samtidigt en ojämnhet som gör att de platta fallen kommer komma med jämna mellanrum. Lite tvärtemot vad bilden av Bengals varit senaste 4-5 åren. Ett något enklare spelschema än förra året men tror fortfarande inte det räcker till mer än en tredjeplats i divisionen. En 7-8 vinster blir det.
Baltimore Ravens
Det goda
Efter att försvaret haft problem senaste åren så gick Ravens all-in i försöket att stärka upp den lagdelen. S Tony Jefferson och CB Brandon Carr plockades in via free agency, DT Brandon Williams valdes framför RT Rick Wagner i kontraktsförlängningar och i draften så var de fyra första valen defensiva spelare. Det är en enhet som mycket väl kan kliva från bra till utmärkt om de unga spelarna blir vad Ravens hoppas på. Jefferson, Carr och förstarundesvalet, CB Marlon Humphrey, kommer göra Eric Weddle och Jimmy Smith sällskap i ett secondary som ser väldigt starkt ut. En kul krydda där blir den odraftade rookien Jaylen Hill som varit väldigt bra under försäsongen. Den defensiva fronten har både klass och bredd med många unga spelare som vill visa upp sig och en ledande veteran i Terrell Suggs. Ett försvar som stänger matcher och ligans bästa kicker i Justin Tucker, det låter lovande. Men..
Det onda
När det gäller offensiven har Ozzie Newsome istället fått förlita sig på loppisfynd och andras icke-önskade spelare för att få ihop det. Nästan i alla fall. Skador har gjort att många offensiva spelare, Joe Flacco och Ronnie Stanely bl.a., inte deltagit under försäsongsmatcherna. Det gör att vi inte riktigt vet vart anfallet befinner sig kvalitetsmässigt, men jag tror vi kan vara rätt säkra på att det inte är Atlanta Falcons anno 2016 vi får se. Receivergruppen har en del styrka i Jeremy Maclin, Breshad Perriman m.fl. Men det saknas vettiga alternativ i slottet och det är där Joe Flacco helst kastar bollar när han har press på sig. Förra säsongen fanns Steve Smith och Dennis Pitta ofta på insidan, ingen av dem är kvar i år. Den offensiva linjen var okej förra året, men tre av de som startade då kommer inte spela denna säsong. Även där finns en osäkerhet alltså. Nu har jag babblat problem ett tag utan att ens nämna den största svagheten. Lagets running backs är förmodligen svagast i ligan då Kenneth Dixon missar hela säsongen. Terrance West har gjort tre år i ligan och ännu har han inte visat något som gör att Ravens fans känner sig trygga med att gå in i en säsong med honom som etta.
Den intressante rookien
OLB Tim Williams. Den snabbe pass rushern från Alabama sjönk i draften på grund av en del karaktärsproblem, det kan bli Ravens lycka. Han kommer få finna sig i att vara en pass rush-specialist och kunna trycka på ordentligt när han är ute på planen. En snabbhet och explosivitet som är svårmatchad.
Det summerande
Det finns potential i detta Ravens lag, om saker faller rätt. Försvaret kan vara i toppen av ligan och offensiven kan vara okej om rätt spelare håller sig hela. Men det är många om och kanske, vilket gör Ravens till rätt opålitliga. Men att ha ett starkt försvar gör att Ravens kommer vara med i de flesta matcherna och offensiven bör inte vara heeeelt värdelöst, det gör att Ravens tar 8-9 segrar och placerar sig två i divisionen.
Terrell Suggs vet hur ett hungrigt försvar ska spela (Photo by Patrick Smith/Getty Images)
Pittsburgh Steelers
Det goda
Superfavoriter i den här divisionen. Ingen tror på annat än att Pittsburgh ska plocka hem divisionstiteln och vara Patriots huvudkonkurrent för att ta AFC-platsen i Super Bowl. Alla bitar finns på plats för att göra en riktig ansatts mot organisationens sjunde Super Bowl. I Ben Roethlisberger, Le´Veon Bell och Antonio Brown har Steelers, i mitt tycke, ligans bästa QB-RB-WR trio. Bell och Brown aspirerar på att vara ligans främsta på sina positioner. Till det finns en väldigt solid offensiv linje och även bredden på skillpositionerna är bättre än i fjol. WR JuJu Smith-Schuster och omåttligt populäre hemmasonen RB James Conner plockades in i draften, medan Martavis Bryant är åter efter avstängning. Det kommer göras poäng i Pittsburgh, det kan vi vara säkra på. Försvaret är okej utan att vara bra, men med unga spelare som, om de utvecklas i rätt riktning, kommer se till att kunna vinna matcher och laget. Speciellt den defensiva linjen känns riktigt vass med Cam Heyward, Javon Hargrave och Stephon Tuitt.
Det onda
Det börjar närma sig slutet för denna epok i Steelers historia. Ben Roethlisberger funderade på att pensionera sig i vintras, det var inte många som tog funderingarna på allvar men det var ändå en påminnelse om att Big Ben kommit upp i åren och att hans slut som NFL-QB är nära. Skadorna har duggat tätt senaste åren och bakom honom finns ingen som ens är i närheten att täcka upp. Defensivt finns det hål. ILB Lawrence Timmons lämnar efter 11 säsonger och ingen ersättare har plockats in. Hoppet ställs till att befintliga spelare ska lösa uppgiften, det är jag lite tveksam till. Man är väldigt beroende av att den skadebenägne Ryan Shazier inte går sönder. Det unga secondaryt har fått in Joe Haden, vars kvalitet känns oviss, men är fortfarande mer en svaghet än en styrka i mina ögon. CB Artie Burns och S Sean Davis är lovande men ännu inte där. Le´Veon Bell är ligans bäste running back, och en väldigt vass receiver, han vill ha betalt därefter och gillar inte att behöva spela på franchise taggen. Bell känns inte som spelaren som inte ger allt, men har han känningar av skador så kan vad som helst hända.
Den intressante rookien
OLB TJ Watt. Steelers har under många år försökt hitta rätt ersättare till James Harrison, kanske kan den yngre Watt-brodern bli den spelaren som till sist knuffar ut gamlingen på bänken.
James Harrison är ett unikum, men Pittsburgh skulle må bra av att T.J Watt lindrade lagets behov av honom. (Photo by Al Bello/Getty Images)
Det summerande
I min värld är Steelers starka som stål men samtidigt bräckliga som ett äggskal. Det finns något där som gör att laget känns opålitligt och att katastrofen lurar runt hörnet. Håller Ben? Kommer Bell vara motiverad eller är kontraktsstrulet något han bär med sig? Kommer försvaret kunna hålla ned James Harrisons betydelse? Är svaret ja på dessa frågor kommer Steelers vara nästan omöjliga att slå. Jag tror att man är införstådda med att dörren börjar stängas och det gör att motivation och inspiration bör vara på topp. Att släppa enkla matcher och tappa placeringar som leder till onödiga bortamatcher i slutspelet är något som ska undvikas. Steelers vinner divisionen och kan mycket väl plocka hem konferensen, tror på minst 12 segrar (Försöker inte jinxa).
