Baltimore Ravens mot Tennessee Titans i en kvällsmatch på M&T Bank Stadium i Baltimore, om en plats i AFC Championshipgame. Det är två lag som överraskat en hel liga med att vara de mest spännande och effektiva anfallen. Det är två lag med varsin quarterback som presterat över allas förväntan. Det är också två av ligans absolut främsta lag när det gäller att springa med bollen. Vi ska titta lite på nycklarna för respektive lag inför matchen.
Vi börjar som vanligt med gästerna, Titans.
Derrick Henry – Det var samma inför mötet med Patriots. Henry är nyckelspelaren för Tennessee och han som ser till att både flytta boll och också fokus från de andra. Mot Patriots sprang den storvuxne running backen för 182 yards och mest tydlig blev hans betydelse i slutet av första halvlek då Titans drev 75 yards för en touchdown som gav ledning i paus. Henry stod för samtliga 75 yards i den driven.
Passanfallet – Under säsongen var Ryan Tannehill väldigt bra som passare, i wild card-mötet med New England fick han aldrig till det. Endast 72 yards i luften blev det och Titans passanfall var en ickefaktor. Ska resan fortsätta efter nattens möte måste Tannehill och övriga i anfallet se till att kunna hota även i luften.
Skapa turnovers – Titans försvar har inte varit något som fått defensiva fantasters puls att rusa under säsongen. När det gäller yards per match (356,4) och first downs per match (20,8) så ligger Titans på den nedre tredjedelen i ligan. När det gäller red zone försvar så är Titans tredje sämst då det gäller insläppta touchdowns i red zone (66%). I klassisk Dean Pees-anda (Titans DC) så är det ett bend but don´t break-försvar som är väldigt beroende av att ha ett anfall som kan ha längre drives och att försvaret själv skapar negativa spel för motståndarna. Ska Titans försvar orka gäller det att hjälpa sig själv och få med sig ett par turnovers.
Stoppa springspelet – Titans försvar har varit mellanmjölk, men springförsvaret är något som faktiskt varit rätt bra. Under säsongen har laget snittat på runt 100 yards per match för motståndarna och 4,1 yards per försök. Topp 10 i bägge kategorierna i ligan. Jurrell Casey och Jeffrey Simmons är skickliga på att stänga hålen och bakifrån kommer Harold LAndry, Rashaan Evans och Kenny Vaccaro för att göra spel. Mot Patrios hade Titans 7 TFL och det är på den nivån Titans springförsvar måste ligga för att tvinga Ravens till att göra stora spel.
Attackera från start – Titans spelar sin tredje do or die match i rad, Ravens har inte spelat en match av verklig betydelse på tre veckor, Browns i vecka 16. Under säsongen har Baltimore varit som bäst när de fått spela på ledning och kunnat blöda klocka med ett effektivt springspel. För Titans del gäller det att vara aggressiva från start i denna match, våga spela för att gå för det på fjärde redan från start, våga chansa på ett aggressivt försvar. Det finns tre syften med det. Det ena är att det kan finnas lite rost i Ravens, all vila innebär att man startar om. Det andra är att Ravens är vana att spela från förarsätet och få dikterar villkoren. Det tredje är att Titanstanken kan ta slut. Derrick Henry har t.ex. 64 försök på de två senaste veckorna, där Ravens fått vila spelare. Ju längre matchen gå, desto mer kommer det märkas.
Hemmalaget då, Ravens.
Lamar Jackson – Ja, såklart. Han har haft en historiskt bra säsong där han slog Michael Vicks rushing rekord för quartebacks samtidigt som han var det QB som passade för flest touchdowns. Då vilade Lamar ändå i vecka 17 och har suttit i fem fjärde kvartar under säsongen. Jackson är NFL´s MVP denna säsong och har snabbt blommat ut till en av de största stjärnorna i sporten. Klarar han av att ta med sig spelet in i ett slutspel? Gör han det så är mycket vunnet för Ravens.
Tre tight ends – Mark Andrews, Hayden Hurst och Nick Boyle har bildat ligans främsta TE-rum denna säsong. Som försvarare är det nästan omöjligt att läsa vad Ravens ska göra baserat på uppställning. Alla tre kan vara inne blocka så det blir fokus på springspel och alla tre kan vara inne och löpa routes så det är fokus på passpel. Tillsammans har trojkan 120 mottagningar, 14 touchdowns och över 1500 mottagna yards. Ingen av dem har under 30 mottagningar eller 300 mottagna yards.
Secondaryt – Ryan Tannehill har varit skicklig på att spela mot blitz under säsongen, Ravens DC Wink Martindale älskar att slänga kreativa blitzar mot motståndarnas QB. För att göra det krävs att spelarena som blir kvar är kliniska i sitt spel och klarar av att vinna sin match mot mottagaren. Ravens har en lyx i att ha två all pro-corners i Marcus Peters och Marlon Humphrey, lägg till Jimmy Smith och Brandon Carr så har du fyra CB´s som är skickliga. Att ha Earl Thomas och Chuck Clark som safetys skadar inte heller.
Tacklingar – Baltimore har alltid varit känt för att vara tuffa och fysiska i försvaret, det ligger i DNA. Mot Titans är det galet viktigt att vara perfekt i det fysiska spelet då det är ett lag fullt med spelare som springer genom tacklingar. Ravens måste se till att stoppa upp 0ch sedan att övriga spelare svärmar till bollhållaren. Mot en running back som Derrick Henry kan man inte räkna med att Marcus Peters får ned honom på marken, utan första jobbet är att stoppa upp och se till att övriga hinner dit.
Time of possession – Ravens har haft bollen i snitt löjliga 34:32 minuter per match, nästan två minuter mer än tvåa Eagles. Att som försvar spela försvar så länge är förödande, speciellt när det är mot ett lag som omvandlar tiden till poäng. Ravens snittade 33,2 poäng per match, 3,3 mer än tvåan 49ers. Att kväva motståndarnas försvar på det sättet och samtidigt se till att egna försvaret är utvilat och möter ett anfall som kommer in med känslan av att det ”måste” bli en längre drive som dessutom genererar poäng, det är en underskattad nyckel. Kan Ravens komma i närhet av 34 minuter med boll så har jag svårt att se laget förlora.
Avspark 02:15 lördag natt.