Serien fortsätter med min favorit som passande nog involverar ett av lagen som ska spela om ett par dagar. Trots ett överlägset försvar så var det mer tillfälligheter utanför planen som får denna segla upp så högt på min lista.
Vad: Super Bowl 37
Var: Qualcomm Stadium, San Diego
När: 26 januari 2003.
Mellan: Tampa Bay Buccaneers – Oakland Raiders
Hur gick det: Tampa Bay Buccaneers vann med 48-21
Matchens värdefullaste spelare: Dexter Jackson, S, Buccaneers
Varför: Tycker denna stack ut då och gör det fortfarande i mitt minne. Minns att jag var i Kalifornien året innan och stod och hängde just utanför arenan i San Diego, lite sur för att jag planerat rutten så varken Padres eller Chargers spelade i stan när jag var där. Men köpte någon ful keps med Super Bowl XXXVII logon på och säkert någon ful text på skärmen. Så redan innan matchen spelades kändes det speciellt.
Minns ju såklart rubrikerna ”The Jon Gruden Bowl” och ”Gruden’s Revenge” som spelade på det så ovanliga att Oakland Raiders innan säsongen valde att byta bort sin tränare till just Tampa Bay Buccaneers mot två val i första och en stor påse pengar. Att det nästan att år senare blev Gruden och hans Buccaneers som stod som motståndare mot Oakland Raiders i finalen är ju en oerhört lockande tillfällighet.
Innan jag går in på matchen så är ju det jag återupplever minst en gång varje år och bland de starkaste från matchen de tre grymma tjejerna i Dixie Chicks start av matchen när de skjuter av en fantastisk version av nationalsången. Kameran zoomar in på 150 kilos klossar och 80 plussare med tårar i ögonen och Gruden. Öppnar ögonen och man verkligen ser allt i hans ansikte på en sekund, fantastiskt.
Matchen var långt ifrån den nagelbitaren som många andra jag sett men jag tror jag på riktigt förstod storheten med ett överlägset försvar här. Tampa Bay’s revolutionerande försvar med Monte Kiffin och Rod Marinelli tog verkligen över matchen med spelare som Warren Sapp, Derrick Brooks, Ronde Barber, John Lynch och Dexter Jackson. Min favorit av ovan namn är nog linebackern Derrick Brooks men i denna match var det lagets secondary som stal showen och bäst av alla var safetyn Dexter Jones som hade två av Bucs fem pick.
Förutom storyn om Gruden så var det mycket fokus på att ligans bästa offensiv (Raiders) mötte ligans bästa defensiv (Buccaneers) och här kan man ju enkelt stryka under det idag lite haltande citatet att försvar vinner mästerskap.
Raiders ledda av sin QB Rich Gannon kom in som knapp favorit men med 5 picks, varav tre som retunerades till TD, så var det ganska tidigt klart att underdogen skulle vinna sitt första Super Bowl någonsin.
Matchen hade kanske inte spänningen igenom fyra kvartar men trots det kommer jag fortfarande ihåg denna match bäst. John Madden i kommentatorsbåset, Tampa’s försvar, Raiders fall och alla turer kring Jon Gruden. Men jag skulle ljuga om jag sa något annat än att det är Dixie Chicks som är mitt starkaste minne.
