NFL är idag en miljardindustri som varje år ger liv åt nya stjärnspelare. När det gäller Red Grange är fallet tvärtom. Red Grange var stjärnan som gav liv till NFL.
Hur kommer det sig då att denne Harold ”Red” Grange född samma år som det första flygplanet är en av anledningarna till att NFL år 2013 är en av världens största sportligor?
Svaret på den frågan börjar som för så många andra av sportens stjärnor med en ganska osannolik berättelse mot toppen. Harold Grange född 1903 i en fattig familj bosatt i den lilla orten Forksville hade kanske inga större förväntningar på sig att bli en av nationens största idrottsprofiler. Ett Forksville med 200 invånare som mestadels bestod av timmerarbetare som hans fader var Granges hemort de första åren av hans tuffa uppväxt.
Familjen flyttade visserligen till den lite större staden Wheaton där fadern fick jobb som polis men detta räckte inte för att täcka hushållets kostnader. Granges moder hade nämligen avlidit i lunginflammation innan de flyttade till Wheaton vilket gjorde att Grange var tvungen att gå upp tidigt på morgonen innan skolan för att mata hästar och mjölka kor för att familjens ekonomi skulle gå ihop. I tonåren började Grange att leverera tunga isblock vilket byggde upp hans benstyrka och kondition som skulle bli centralt i hans sportkarriär.
Som så många andra av NFL:s alla stjärnor var Grange en lysande atlet inom en rad olika sporter. Det fanns dock en sport han inte lyckades speciellt bra med och det var stavhopp. Som litet barn i Forksville hade den lille Harold sett några stavhoppare på en mässa och tyckte givetvis att det var en brilliant idé att försöka sig på sporten själv, ett äventyr som slutade med två knäckta revben.
Tur för Grange var väl då att det fanns andra sporter mer lämpade för honom när han kom upp i högre åldrar. Förutom amerikansk fotboll var han otroligt duktig inom friidrott, baseboll och basket i high school, han vann till och med flera delstatsmästerskap som sprinter. Granges mångsidiga atletiska egenskaper kombinerat med hans extrema snabbhet resulterade i en livsfarlig half back.
College
Grange jobbade tillräckligt hårt vid sidan av studierna och idrottsaktiviteterna att han kunde finansiera sin skolgång vid University Of Illinois. Många av dagens ungdomar i USA går in universitetens fotbollsprogram med förhoppningar om att nå NFL. Grange hade inga tankar alls på att ens delta skolans fotbollslag trots att han var en stjärna i sporten när han gick i high school. Granges öde ville annat och hans äldre skolkamrater hotade Grange med stryk om han inte gick på uttagningarna av någon anledning.
Förskräckt gick Grange på uttagningarna och det gick uppenbarligen bra då han ganska snart fick chansen att spela. Den från början ovillige deltagaren svarade för tre touchdowns i sin debut och nu fanns det inte längre någon återvändo, Grange skulle bli en stjärna. Ingen kunde springa ikapp Grange och om någon skulle råka stå i hans väg var han oerhört svår att tvinga ned på marken. Grange fick därmed smeknamnet ”The Galloping Ghost”.
Grange utvecklades till en av landets bästa spelare och det innebar en viss stjärnglans då collegefotboll var så mycket populärare än vad proffsfotbollen var, något som Grange senare skulle hjälpa till att ändra på. Under hans sista år på college ställdes Grange mot University Of Michigans erkänt duktiga försvar i en legendarisk match. Det galopperande spöket såg till att inom loppet av 12 minuter springa in fyra touchdowns och det var inte några enstaka yards det rörde sig om när Granges ben trummade igång. Han sprang in dem på 95, 67, 56 och 44 yards eller 65,5 yards i snitt per touchdown.
Grange fick därefter sitta på bänken och vila en stund för att komma in senare i matchen där han sprang in ytterligare en touchdown och för att kröna aftonen passade han på att göra en touchdownpassning. Namnet Red Grange var dagen efter ett namn känt i alla amerikanska hushåll. Grange var en rikskändis och en stjärna i alla dess bemärkelser när hans aktiva karriär såg ut att gå mot sitt slut. Grange hade på 20 matcher i college gjort 31 touchdowns och sprungit över 2000 yards vilket var oerhört mycket på den tiden.
På denna tid när den moderna idrotten fortfarande var relativt ung fanns det fortfarande en del reservationer mot att tävla inom olika sporter för pengar. Det påstods att det vara etiskt felaktigt och gå emot sportens grundvärden. De flesta spelarna i amerikansk fotboll slutade spela efter college och kunde eventuellt ta ett tränarjobb på någon skola. När Grange erbjöds ett proffskontrakt sökte Bob Zuppke upp honom.
Zuppke var Granges tränare på college och försökte övertala Grange från att bli en proffsspelare till vilket Grange svarade att Zuppke själv tjänade pengar på att vara tränare, vad är det då för fel att tjäna pengar som spelare? Valet att bli proffs var mycket kontroversiellt och Grange sade själv att han förmodligen skulle varit mer populär i collegekretsarna om han gått med i Al Capones gäng i Chicago istället för att skriva på för Bears.
NFL
Mannen som erbjöd Grange en fortsättning som proffs var en annan pionjär inom sporten, George Halas. Halas var både tränare och grundare/ägare av Chicago Bears och hade ett finger med i spelet när NFL grundades 1920. Året var nu 1925 och Halas letade inte bara efter en spelare som sportsligt kunde lyfta hans lag, han var ute efter en spelare som kunde lyfta ligan. Grange var det självklara valet och han erbjöds ett kontrakt över drygt två månader som i slutändan visade sig vara värt 100,000$, en gigantisk summa på den tiden.
Två månader är inte speciellt mycket tid att bygga upp ett varumärke men med namnet Red Grange var inget omöjligt. Grange utnyttjades på alla möjliga sätt både på och utanför planen på sätt som oftast brukar förknippas med dagens stjärnor. Godis, leksaker, skor och även en sorts köttfärslimpa bar hans namn.
Hur gick då NFL-karriären? Under 1925 års säsong spelade Grange fem matcher i NFL med blandade sportsliga resultat, det var snarare hans närvaro som var det viktiga. Säsongen innan hade Bears ett fåtal matcher med över 10,000 åskådare, i Granges första NFL-match kom 36,000 åskådare för att se Grange spela i en förövrigt horribel 0-0 match.
Det sägs att Halas grät av glädje när han räknade ihop biljettintäkterna. En annan viktig match för ligan var när Grange besökte New York med sitt Bears. Det har sagts att detta var matchen som räddade det nystartade New York Giants då helt fantastiska 67,000 åskådare kom för att se den omtalade Grange.
Det var en publiksiffra som endast förekom på collegematcher i vanliga fall och var proffsfotbollens överlägset största publiksiffra vid den tidpunkten. Nu var det inte nog med endast fem matcher. Bears var smarta nog att planera ett separat spelschema med uppvisningsmatcher på olika platser i landet. Där Grange spelade strömmade det in tiotusentals människor på arenorna. Alla visste vem Red Grange var men nu fick de också upp ögonen för NFL som för varje match Grange spelade fick tusentals nya supportrar.
Succén var total men från denna tidpunkt kom hans spelarkarriär tyvärr att gå utför. Grange var en oerhört skicklig spelare men efter 1925 kom han aldrig riktigt att bli den samme stjärnspelaren som dominerat på college, utan det var namnet Red Grange som var det viktiga nu. Granges agent försökte utnyttja succén när ett nytt kontrakt med Bears skulle förhandlas. Han krävde att Grange skulle få bli delägare i klubben vilket Halas vägrade gå med på.
Grange hamnade istället i New York Yankees som inte ska förväxlas med baseballaget. Yankees hade skapat en ny liga (AFL) som skulle konkurrera med NFL. Trots Granges stjärnglans gick ligan i konkurs efter sin första säsong och Yankees flyttade över sitt lag till NFL1927 där Grange tidigt ådrog sig en allvarig knäskada mot just Bears av alla lag. Yankees gick även de i konkurs efter säsongen och Grange avstod spel under hela 1928.
Han återvände till Bears 1929 där han spelade resten av sin karriär som slutade 1934. Hans knäskada gjorde att han aldrig blev samma spelare igen då han inte längre hade den otroliga snabbheten som han blivit känd för. Grange var fortfarande en mycket duktig spelare men han blev en viktigare spelare defensivt även om han också deltog i offensiven. Trots sin nedsatta spelförmåga var Granges stordåd inte över för det.
1932 vann Bears NFL efter en direkt avgörande touchdown av Grange. Året efter var Grange återigen matchvinnare men då på andra sidan av planen. I finalen mot New York Giants var ställningen 23-21 till Bears fördel. I matchens sista spel stoppade Grange Giants sista desperata försök och avgjorde matchen med en tackling som förhindrade en touchdown.
Efter karriären
Även efter karriären var Grange något av en pionjär. Idag ser vi populära sportprofiler inom alla sporter som efter sin karriär tar ett jobb inom media som experter i någon form, något som Grange var först med på 50-talet när han började kommentera Bears matcher och senare kommenterade han collegefotboll på nationella tv-kanalen NBC.
Granges utmärkelser är många men av de värda att nämna extra finns hans intåg i Pro Football Hall Of Fame som en del av den grupp som valdes in allra först 1963. 1969 firade collegefotbollen 100 år och när ett all-star lag skulle plockas ut av spelare från hela den perioden var det endast Grange som enhälligt valdes av de journalister som tog ut laget.
Grange förblev dock ödmjuk efter sin karriär. ”De överdrev mina bedrifter oerhört mycket. Jag tyckte aldrig att jag var någon exceptionell stjärna. Jag var bra på att springa med bollen, men det finns många läkare, lärare och ingenjörer som är mycket bättre på vad de gör än vad jag är.”
Hur än Grange själv uppfattade sin karriär går det inte att förneka Granges betydelse för NFL. Ligan hade kanske klarat sig ändå men Grange visade att det fanns en karriärmöjlighet inom sporten även efter college och öppnade dörren för fler bra spelare i ligan. Den process Grange startade var dock lång och det skulle dröja till 60-talet innan NFL på allvar kunde konkurrera med collegefotbollens popularitet.
Red Grange var utan tvekan ligans första superstjärna då tiotusentals personer strömmade till hans matcher var han än spelade i en liga som få intresserade sig för innan. Grange blev inte bara en symbol för Chicago Bears utan för NFL och den proffsfotboll vi idag tar för givet.
